Skönhetsidealens påverkan på unga kvinnor

Enligt en studie från Karlstads Universitet  (Gyllensten m.fl, 2020) lär sig unga flickor och kvinnor tidigt att objektifiera sig själva och lägger vikt vid det yttre utseendet framför sina inre egenskaper. Flickor lägger också större fokus på sitt fysiska utseende, även mer tid på att sköta om sitt utseende för att anpassa sig till olika skönhetsideal. Denna anpassning skiljer sig från kvinna till kvinna och en del kvinnor visar inte lika tydliga tecken på detta som andra. Men det finns också flickor som är så unga som 3-5 år som visar tecken på att de också vill eftersträva ett smalare ideal (Perloff, 2014). 

Tidigare forskning som gjorts i länder som USA, Storbritannien och Australien visar att det smala kroppsidealet hos unga flickor och kvinnor som framställs i massmedia påverkar dem på så sätt att de blir missnöjda med sina egna kroppar. Massmedia har en betydande roll när det kommer till den estetiska kroppsbilden och en stor påverkan på hur en kropp ”ska” eller ”bör” se ut. I västerländska samhällen är skönhetsidealet att sträva efter en smalare men ändå kurvig kroppsstorlek. Den ska vara fysiskt tilltalande och orealistiskt smalt (Perloff, 2014).

Enligt en artikel på Sveriges Radio (Ternander, 2013)  påverkas allt yngre flickor av skönhetsidealen. Det är allt fler som drabbas av ångest och depression. Det är oron över vikt och ätstörningar som blivit vanligt bland yngre tjejer. Problemet märks tydligt, berättar skolsköterskan Marita Björk, på Daltorpskolan i Borås. Hon märker tydligt av fixeringen vid utseende och vikt. Många elever går upp timmar innan skolan för att fixa sig, och mår dåligt över vikt och utseende. Redan elever i årskurs 6 berättar om hur de känner press för att se ut på ett visst sätt, eleverna är 12 år. En elev i årskurs 6 berättar om att stressen över att se ut på ett visst sätt blir ännu större i årskurs 7 och 8. Marita Björk menar att det är en hög press på dagens ungdomar och att viljan att leva upp till de många gånger sjuka skönhetsideal som finns är en av de saker som verkligen stressar eleverna. Modellerna blir allt smalare, samtidigt som modeller ofta fungerar som förebilder för unga tjejer. Det blir ett ideal som unga känner att de måste se ut som. Dessa ideal ger unga ångest och trigger till ätstörningar.

För en ungdom med risk för ätstörningar eller smalhets ideal är skönhetsidealen på sociala medier en farligt stor bidragande faktor enligt Sissela Nutley. (Welin, 2022)

Skillnader bland män och kvinnor

Forskaren Sissela Nutley berättar i Svenska Yle (Gyllenberg, 2019) att det finns skillnader mellan hur kvinnor och män påverkas av bilder. När en kvinna ser en bild av en kvinnokropp som ligger nära idealet i vårt samhälle, aktiveras de delar av hjärnan som förknippas med självbild och ångest. Det blir en jämförelse mellan den egna kroppen och idealet. vilket kan leda till en känsla av otillräcklighet. Män påverkas dock inte lika starkt av detta, eftersom det finns mindre fokus på deras kroppar i samhället. Män tittar på bilder på ett mer objektivt sätt. Hos dem aktiveras främst områden i hjärnan som har att göra med proportioner och färgskala. Tjejer spenderar mer tid på sociala medier vilket också är en bidragande faktor till varför tjejer påverkas mer av skönhetsidealen i media.

Tids påverkan 

En forskning som gjorts på Karolinska institutet för Statens medieråd  visar på att personer som tittar på innehållande skönhetsideal har mer negativa känslor kring sin egna kropp. Enligt studien är detta kopplat till hur mycket tid som spenderas på sociala medier (Nordstrand, 2021). Tiden som spenderas på sociala medier har ökat bland tonårstjejer men även bland yngre flickor. Hjärnforskaren Sissela Nutley på Karolinska institutet beskriver att ju mer vi tittar på orealistiska skönhetsideal desto mer jämför vi oss med dom, desto mer påverkas vi och sämre mår vi (Welin, 2022).

Den svenska hjärnforskaren Sissela Nutley vill lyfta fram sambandet mellan sociala medier och psykisk ohälsa bland unga. Under relativt kort tid har tiden som ungdomar ägnat åt att titta på skärmar ökat explosionsartat. Under samma tid har man märkt en ökning i ångest, depression och psykisk obalans bland unga. Det finns forskning som visar ett samband mellan tid man tillbringar på sociala medier och symptom på depression. Amerikanska ungdomar tillbringar mellan sex och nio timmar per dag på sociala medieplattformar. Risken för depression ökar redan efter två timmar och efter fem timmar per dag finns en högre självmordsfrekvens.(Gyllenberg, 2019).

Användningen av sociala medier påverkar 

Studier har visat att det finns ett samband mellan användning av sociala medier och depression hos ungdomar. Det är dock inte klarlagt om deprimerade ungdomar tenderar att använda sociala medier mer eller om användning av sociala medier leder till depression. Forskningen på området är fortfarande pågående och det behövs mer forskning för att förstå kausaliteten i dessa samband säger Nutley. (Gyllenberg, 2019)

Nutley berättar att det finns ny färsk forskning som även den tyder på att användning av sociala medier kan ha en negativ inverkan på den psykiska hälsan, såsom depression och ångest. Dock är det viktigt att komma ihåg att det fortfarande krävs mer forskning för att kunna fastställa en säker koppling. Dessutom kan det finnas andra faktorer som kan påverka resultaten, såsom individuella skillnader i användning av sociala medier och personens grundläggande mentala hälsa. (Gyllenberg, 2019)

Precis som det är svårt för oss att inte le tillbaka mot någon som ler mot oss är det kopplat på samma sätt på sociala medier. När vi vänder på dessa relationer till sociala medier och skönhetsidealen vi vill eftersträva, kopplar vi bort våra biologiska signaler och lägger fokuset på antal likes och hjärtan. Människan börjar alltså bedöma sig själv enligt en kvantitativ mall istället för en biologisk, intuitiv och kvalitativ modell förklarar Nutley. (Gyllenberg, 2019)

Forskaren Nutley säger också att det kan vara svårt för speciellt ungdomar att förstå hur de sociala mediernas algoritmer fungerar. Om en person lägger upp en bild och bara får två likes, kan det bero på algoritmen som inte visade bilden för tillräckligt många personer eller att det inte var relevant för deras beteende. Då är det lätt för ungdomar att koppla det till att ingen gillade bilden, eller att ingen gillade oss. (Gyllenberg, 2019)

Hjärnans utveckling

Hjärnan utvecklas ända fram till 25-årsåldern. Det är under åren mellan tretton och nitton som områden i hjärnan som står för självreflektion utvecklas. Då utvecklas också kommunikationen mellan hjärnans djupare strukturer, som styr över känslor, impulskontroll och motivation, och frontalloben som står för det rationella tänkandet. (Gyllenberg, 2019)

Därför är tonåren kritiska för hjärnans utveckling. Att under dessa känsliga år använda mellan sex och nio timmar per dag på sociala medier är problematiskt. Enligt Nutley är det oroande att i den här åldern lägga så mycket tid på något som kan öka risken för ångest och depression, säger Sissela Nutley. (Gyllenberg, 2019)